Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka prevalensen av parodontit hos yngre vuxna personer i åldrarna 19-44 år med diabetes typ 1. Ett ytterligare syfte var att undersöka om behandling av parodontit med eller utan antibiotika ger effekt på parodontalt status samt på blodglukosvärdet. Studien är en allmän litteraturstudie som består av nio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna PubMed och ScienceDirect. Fem artiklar handlade om prevalensen av parodontit hos personer med diabetes typ 1 och fyra artiklar om parodontal behandling med (n=2) eller utan antibiotika (n=2). Resultatet visade att parodontit var vanligare eller förekom i högre grad hos yngre vuxna personer med diabetes typ 1 jämfört med icke diabetiker. Parodontal behandling med eller utan antibiotika, visade en god förbättring av de parodontala parametrarna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur 14 femåringar uttrycker hur det är att vara vuxen. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna och kompletterats med följdfrågor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist på vuxnas lyhördhet, bestämmande, trygghet och barn och vuxna som åtskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar är det vuxna som bestämmer.

Under de senaste årtiondena har obesitas, hos barn och vuxna raskt ökat, särskilt i välutvecklade länder. Fyra procent av alla barn och ungdomar i det svenska samhället lider av obesitas. Syftet med denna studie var att kartlägga och jämföra det sjukgymnastiska arbetet på barnkliniker gällande barn med obesitas. Vi var intresserade av om en etablerad behandlingsplan fanns och i så fall hur denna var utformad. Enkät skickades till sjukgymnaster som var verksamma inom barnklinikerna på landets 23 läns-, regions- och universitetssjukhus.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Dialektisk beteendeterapi, DBT, har visat lovande resultat för vuxna med borderline personlighetsstörning (BPS) men ej utvärderats som behandlingsform för ungdomar. DBT erbjöds ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och utvärderades i en pilotstudie. Studien omfattade initialt 43 patienter och av dem fullföljde 35 stycken behandlingen. Utvärderingen innefattade deras psyykiska mående före och efter behandling, deras upplevelse av verksamma komponenter och hur suicid och självskadebeteende förändrats under behandlingstiden. Mätningar har gjorts före och efter behandling och tyder på att DBT har förbättrat gruppens mående.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder.

Syfte: Att undersöka om det fanns något samband mellan behandling med centralstimulantia ochavvikande tillväxt hos barn och ungdomar med ADHD, samt att undersöka om eventuellt avvikandetillväxt hade något samband med ålder vid insättande, kön eller olika funktionshinder.Metod: 68 barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia i minst två år inkluderades.Journalkopior inhämtades från Habiliteringen för barn och vuxna vid Uppsala läns landsting. Dessakopior innehöll barnens tillväxtkurvor, kön, diagnos och ålder. Kurvorna granskades med hjälp av enutformad granskningsmall. Barnens tillväxt jämfördes mellan åldergrupper, kön och olikafunktionshinder.Resultat: Vid behandlingsstart var åldersgrupperna 6-8 år samt 12-16 år signifikant tyngre ännormalpopulationen i samma åldersgrupper. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldergrupperna ilängdavplaning efter ett års behandling, där fler barn i åldrarna 10-16 år avplanade än barn i åldrarna6-10 år.

       Introduktion: Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste rädslorna/fobierna i den industrialiserade delen av världen. Problemet är vanligare bland barn i latensåldern, ungdomar och unga vuxna än hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.Tandvårdsrädslans etiologi är komplex och har visat sig korrelera med faktorer som ålder, kön, besöksvanor inom tandvård, tidigare smärtsamma upplevelser, tandläkarens uppfattning, oral hälsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvårdsrädsla vid behandling av tandvårdsrädda barn i latensåldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger på 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns många olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvårdsrädda barn i latensåldern.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som reflekterar den tidsmässiga samordningen av talmotoriken. VOT betraktas som det mest pålitliga akustiska kännetecknet på huruvida en klusil är tonlös eller tonande.Föreliggande studies syfte var att studera och jämföra VOT hos svenska barn (8, 9, 10, 11 år) och vuxna för att se hur utvecklingen sker samt för att ta fram svenska normvärden. Ljudinspelningar genomfördes på 150 barn och 36 vuxna vid uttal av de svenska klusilerna i minimala par. Akustiska analyser av materialet utfördes sedan.Resultatet visade att de tonlösa klusilerna föreföll produceras med vuxenlika VOT-värden från och med cirka nio års ålder. De tonande motsvarigheterna producerades med vuxenlik VOT omkring tio års ålder.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med negativ inverkan på multipla livsområden. Huvuddelen av patientgruppen erbjuds farmakologisk behandling som inte alltid är tillräckligt effektiv. Det finns begränsat med forskning på psykologiska behandlingar för vuxna med ADHD. KBT och även DBT har båda visat goda resultat. För att öka tillgängligheten för denna patientgrupp skulle internetbehandling kunna vara ett alternativ.

Vårt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förståelse gällande hur en organiserad rastverksamhet kan minska kränkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det är ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har därför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan från årskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs på visar en enkätstudie på barnen att det finns riks för utanförskap.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.